Etikettarkiv: Mona Petersson

Mona Petersson

REVOR UNDER YTAN

Mona Petersson

ID:I galleri

8 mars – 31 mars

Vernissage fredag 8 mars 17-20

Öppet tors-fre 12-18 lör-sön 12-16

 

Är skogen en superorganism? Träd samarbetar ovan och under jord med budskap som sprider sig både kemiskt och elektriskt. Rötterna sträcker sig mer än dubbelt så långt som kronan är vid och varje träd kan skilja på sina egna rötter gentemot andra arter. Nätverk uppstår när rötternas utlöpare flätas samman med grannträdens utlöpare.  Detta gäller inte alla artfränder och för att garantera att viktig information sprider sig växer svampar in i rotsystemen och förstärker de livsnödvändiga kopplingarna i nätverket.

Svampens mycel förmedlar signaler från ett träd till ett annat och hjälper träden att utbyta information och växa samman i en ömsesidig symbios. De tunna svamptrådarna tränger sig fram genom marken och skapar en nästan ofattbar tät väv. En enda svamp kan under århundradens lopp bre ut sig och bilda ett nät som binder ihop hela skogar i väldiga kommunikationsnätverk.

Planterade skogar får ofta skador på plantans rötter och verkar inte kunna bilda de nätverk som återfinns i de mer ”orörda skogarna” vilket gör att kommunikationen försämras och plantorna blir ett lätt byte för insekter och andra stressfaktorer. Trädplantorna blir mer som dövstumma enslingar utanför ett nätverk.

På ID:I visas broderier av manipulerade rötter, rotspetsar och rotsystem tillsammans med objekt. Utställningens tematik härrör från studier av den pågående artutrotningen av underjordiska mikrober där jag i ett sidospår fascinerades av rotsystem och kommunicerande nätverk som nu visas på ID:I i form av 1-2 meter stora handbroderier på galon och ull. Delar av utställningen har tidigare visats på galleri Das Esszimmer i Bonn och Platform Projects i Aten 2018.

Jag har länge intresserat mig för miljöfrågor, människans påverkan och relation till naturen och vår maktutövning kopplat till natursynens historiska och kulturella förändringar. Mitt första verk var Informationen ett multimediaverk om klimatförändringarna som visades 1997 på Bokmässan Göteborg och via utskick till personer med olika maktpositioner. Jag har arbetat med  odlingslandskap och sterilisering av utsäde i ett verk som visades 2011 på Ystads konstmuseum med titeln Mot Naturen, vidare andning-rening-skydd kopplat till fotosyntesen, vår rätt att förbli likgiltiga och 2016 visades Vad är möjligt att äga   Röda Stens konsthall i Göteborg om Artdatabankens rödlistning av arter efter deras utdöenderisk kopplat till kärnvapnens livskraft.

Nätverket FAS http://www.fiberartsweden.nu/content/mona-petersson

 

Mona Petersson och Ditte Johansson

ID:I Galleri presenterar

MONA PETERSSON

Den Lilla Harens Tass

Ditte Johansson

Är vi tid?

4.10 – 20.10 2013

Vernissage fredag 4 oktober 17 – 20

Utställningen pågår t.o.m. 20 oktober

Öppet ons–fre 12–18

lör–sön 12–16

Välkomna!

Den Lilla Harens Tass uppmärksammar den miljösyn som tenderar att stanna vid ett förändringsbegrepp där miljökunskap riktats mot att fastställa förändringens riktning och hastighet. Vi människor bestämmer, med en viss metod, att två graders uppvärmning kan vara okej, men inte tre grader.Den Lilla Harens Tass uppmärksammar att arten Homo sapiens ställer prognoser, frågar efter konsekvenser och gränser där siffror, uträkningar och gränsvärden används som ett slag amuletter för att avvärja och besvärja det kommande. Vad tål naturen öppnar frågeställningen; Har naturen en egen vilja?

Den Lilla Harens Tass erbjuder nutida och framtida beskydd; Mot naturens vilja.

Mona Petersson begrundar, frågar, dokumenterar, visar, demonstrerar ibland litet skevt leende och lågmält, någon hotad art, men förr eller senare når vi tillsammans med henne de skärande kanterna. Men glöm då inte den absurda humorn i detta tilltag. Hon lägger märke till sårytan i den minsta vardagliga händelsen, hon rör vid den med fingrarna, hennes konst är mycket fysisk och handlar om sådant vi egentligen alla hört, sett eller läst om; men alltför gärna glömt bort.
Textutdrag från separatutställning Göteborgs konstmuseum, Ystad Konstmuseum av Thomas Millroth

www.monapetersson.se

Pressbild

 


Sju dagar tog det och det var bara början ©Ditte Johansson 2013

Är vi tid?
Nu Då Sedan – Tiden vi erfar
När Var Hur – Tiden som rum
Vilka är vi utanför tiden och rummet?
Kan vi minnas?
Kan vi planera?
Existerar vi?

Det intressanta är på vilket sätt ett minne ljuger och varför. Det jag söker är vad mitt fortsatta liv har gjort med mina hågkomster, hur senare upplevelser, värderingar och strategier har omformat minnena utifrån sina behov och avsikter – och därvid oavsiktligt satt sina spår i bilderna.
Ur ”Minnena Ljuger” av Kjell Espmark

På ID:I kommer Ditte Johansson att visa verk ur sitt pågående projekt-TID? Med objekt av glas har hon prövat idéer som rör vår upplevelse av tid och hur minnesbilder kan spela oss ett spratt.

TID som en räcka av händelser som hela tiden förändras och rör sig i alla riktningar på en och samma gång. Allt sker inom oss medans tiden utanför rinner iväg.

Pressbild

Mona Petersson och Maria Hägglund

NATUREN ÄR GOD

Mona Petersson Maria Hägglund

Vernissage
fredag 13 april kl 17–20

Utställningen pågår 13.4–29.4 2012

Öppet ons–fre 12–18
lör–sön 12–16

Varmt välkomna!

 

Mona Petersson visar objekt med undertiteln ”Ekorren på vårt staket putsar nosen”.

”Ekorren på vårt staket putsar nosen” är ett verk om natursyn och globala odlingslandskap, frö och frövila. Ett frö kan vänta i årtionden på rätt groningssignal som en färd genom en ekorres matspjälkningssystem, en skogsbrand eller att hamna på rätt djup i myllan.

Människan i sin tur började på 1990-talet sterilisera frön och utsäde under rubriken kontroll av växtgenuttryck. En bioteknik där ett utsäde som basmatiris kan programmeras till sterilitet. Detta globalt expanderande odlingssystem går under epitet terminatorteknologin.

Mona Petersson visar objekt, frösamlingar och sömnad i material som gasbinda, tyg, garn, latex, glas och järn, klorofyll och underjordiska mikrober och hundratals kardborrar.

www.monapetersson.se
www.artinsweden.com
www.konstnarscentrum.org/kcost

Maria Hägglund visar broderade bilder.

I min skog är det jag som bestämmer, här lurar ingen bakom buskarna och riset.
Hit kommer inga vilddjur, skrömt eller annat oknytt.
Här finns bara solvarm mossa, granbarrsdoft och rikligt med blåbär
och här ska jag vara trygg, för det är min skog.

Om att vara upptagen av det som är mitt, det som man tror att man kan kontrollera.
Om rykande färsk spillning, daglegor och tilltufsade myrstackar.
Om att närma sig det okända, att möta faror, gå dem till mötes och ta rädslan i famn.
Om att söka efter kraften för att själv bli en del av den.

www.fiberartsweden.nu