Alla inlägg av Annelie

Alexander Mood

[slideshow_deploy id=’1760′]

 

Alexander Mood

Konstitutionen

Only open by appointment this weekend email ore call, alexmood@hotmail.com eller ring 0702647235

Vi kommer att hålla galleriet öppet denna helg bara vid bokning! maila på alexmood@hotmail.com eller ring 0702647235

6/3-29/3

Vernissage 6/3 kl 17-20

Öppettider Tor-Fre 12-17 Lör-Sön 12-16

Med ”Konstitutionen” menas det yttre och det inre system, den uppsättning av regler och förutsättningar, som skapar en (skenbart sammanhängande) identitet. En människas. En nations. Ett påhittat rikes.

Utställningen består av en rad verk som å ena sidan behandlar det rike som konstnären Alexander Moods pappa Lars Karngård under hela sitt liv arbetade på att bygga upp som en (imaginärt) fungerande stat. Ett sorts kungarike där den enväldige härskaren kallades lar och som Lars, som också han var konstnär, utformat in i minsta detalj. I ett konkret bearbetande av den konstitution som Lars lämnade efter sig försöker Alexander Mood att axla rollen som kungariket Romas ende legitima tronföljare.

Å den andra handlar det om en pappa som försvann bort i sin fantasi, som hellre vistades i sitt eget land försvarat av låtsassoldater i målad plats, än med sin levande son.

Inget präglar så som tomrummet, frånvaron. Måste ännu fler soldater målas för att fylla upp det? Ännu en låtsasvärld byggas?

Verken i utställningen ”Konstitutionen” består av text, bild och objekt skapade i enskildhet och i samarbete med andra vars professioner hjälpt till att bända upp en långvarig låsning kring en frånvarande faders slutgiltiga svek: att han dog. Och lämnade en hel obegriplig värld i sonens händer. Porträttfotografen Thron Ullberg har tagit ett porträtt värdig en regent. Statsvetaren Zelal Bal har genomlyst grundlagen och pekat ut problemen med att omvandla ett konungarike till en modern demokrati. Får man ens så besudla en ärvd titel?

Fredagen den 13 kommer Joonas Jokiranta kungen av Finland att göra en gästperformance i kl 17.

The Constitution
 ”The Constitution” is meant as the external and internal system, the set of rules and conditions, which creates an (apparently coherent) identity. A person’s. A nation’s. An Invented Kingdom.
 
The exhibition consists of a series of works which, on the one hand, deal with the kingdom that the artist Alexander Mood’s father Lars Karngård worked on throughout his life to build up as an (imaginary) functioning state. A kind of kingdom where the monarchical ruler was called (lar) and which Lars, who also was an artist, designed in intricate detail.
 
Through interpreting the constitution that Lars left behind, Alexander Mood attempts to assume the role of the Kingdom of Rome’s only legitimate successor.
 
On the other hand, the works reveal a father who disappeared into his imagination, who was better off living in his own imagined country defended by make-believe soldiers in a painted place, than with his living son.
 
Nothing incuses like the void, the absence. Do even more soldiers need to be painted to fill the emptiness? Yet another pretend world constructed?
 
The works in the exhibition ”Konstituionen” consist of text, image and objects created in isolation and in collaboration with others whose professions helped to pry open a long-term lock around an absent father’s final betrayal: that he died.
And left a whole incomprehensible world in the son’s hands. Portrait photographer Thron Ullberg has taken a portrait worthy of a regent. The political scientist Zelal Bal has read through the Constitution and pointed out the problems of transforming a kingdom into a modern democracy. Can one even defile an inherited title in this way?

Tobias Sjödin, Storytelling

[slideshow_deploy id=’257′]

Tobias Sjödin

Storytelling

5.2 – 28.2 2016

Storytelling:

För ett antal år sedan då jag och min dåvarande hustru bestämde oss för att separera, ställde vi ut vår gemensamma bostad till försäljning på bostadsmarknaden. På rekommendation av mäklaren anlitade vi en stylist så att bostaden skulle upplevas attraktiv, så att vår trångboddhet och bristande förmåga att organisera hemmet inte skulle synas när den skulle visas. Stylisten skapade ett förslag och en idealiserad bild av hur det skulle vara att bo just där.

Eftersom jag inte hade något ordnat boende under tiden lägenheten stod till försäljning gick jag dit sent på kvällarna och vistades i det som tills alldeles nyss varit vårt gemensamma hem. Bostaden var helt urstädad och alla spår av det familjeliv som tills alldeles nyligen pågått där var bortsopade. Jag undvek att tända så att det monokromatiska ljuset från natriumlamporna i gatlyktorna utanför de höga gamla fönstren fick svepa över scenografin. I mörkret brukade jag vandra från rum till rum och betrakta scenerierna. Renheten och förställningen i lägenheten påverkade mitt rörelsemönster. Toalettbesöken krävde plötsligt en ny strategi. Inte en smula på köksbänken, inte spilla ut hämtmaten och lämna spår. På bordet i vardagsrummet, ett fat med plastfrukter. I doften från vita liljor och doftljus satt jag i en designsoffa och bläddrade i Sköna Hem och Plaza Interiör. Det som varit vårt hem befann sig liksom jag i transit. När det blev dags att sova kröp jag ned i det som såg ut att vara en säng i blå och vit New England-stil. Jag bäddade ned mig bland veck och fållar och sov drömlöst. Bostaden var inte längre mitt hem och jag var inte längre jag.

Inbäddad:

Mellan november 2010 och november 2015 arbetade jag som bostadsfotograf för en bildleverantör i mäklarbranschen. Under perioden fotograferade jag runt 3000 bostäder i Stockholmsområdet. Denna erfarenhet har fått mig att fundera på dessa bilders betydelse. Den fotografiska representationen av hemmet tillhör bland de mest spridda och besedda bilderna i vår tid. Som fotograf i denna specifika genre var min uppgift att gestalta och estetisera, att genom bilder skapa och understryka värde. Jag har också vid vissa tillfällen haft möjlighet att själv (åter) träda in i bilden.

Homestaging/ Homestylingen i mina bilder lånar drag av scenografi och narration vilket har öppnat intressanta möjligheter att använda denna som en scen. I stunden har jag utvecklat olika karaktärer som kan tänkas vistas i just en sådant hem som stylingen för tillfället föreslagit. I processen med bilderna har jag förhållit mig till kameran som en autonom maskin eller som sedd en annan persons blick, där jag är objektet. Till skillnad från en bild som är komponerad efter en person i rummet har jag följt mina principer för vinkel och utsnitt som om det var för ett bostadsfotografi. Jag har bara klivit in på scenen.

Storytelling/ Inbäddad är Tobias Sjödins andra utställning på ID:I Galleri.

 

PRESSBILD

Pressbild
©Tobias Sjödin, 2016

 

Mikael Goralski, Darth Vader impersonator

mikael goralski

Sundbyberg’s most famous Darth Vader impersonator

Mikael Goralski

proudly presents

YOU ARE NEVER ALONE IN THE TWILIGHT ZONE

Den Magiska Fyra
Live kl. 19!

Finissage söndag 31 januari kl. 12–20

Den magiska Fyra live under kvällen!

Varmt välkomna!

Öppet ons–sön 12–19

http://www.quattro.cybersite.nu/

Thanks!
Henrik Ekesiöö
Joakim Forsgren
Håkan Haevert, Milky Way Research Institute
The Swedish Arts Grants Committee – Konstnärsnämnden
Johanna Molvin
Isak Nordell, SVART engineering
Håkan Stergos Machlis
Zafire Vrba

http://www.freewebs.com/mikaelgoralski/

Välkomna!

In Defense of the Pixelated image

InDefense

Vernissage tisdag 15 december 17–19

Varmt välkomna!

Utställningen pågår 15.12–19.12 2015

Konstnärer:
Zbigniew Rybczyński
Ewa Partum
Piotr Wyrzykowski
Agnieszka Brzeżańska
Janek Koza
Wspólnota Leeeżeć

Öppet:
15 december 17–19

16-19 december 12–19
Performance 19 december 19.00

Curator:Olivia Berkowicz
Med stöd från Stockholms universitet och Polska institutet i Stockholm

In Defense of the Pixelated Image – an Exploration of Polish Video Archives presenterar videokonstverk av banbrytande polska konstnärer från 1970-talet till tidigt 2000-tal. De medverkande konstnärerna är: Zbigniew Rybczyński, Ewa Partum, Piotr Wyrzykowski, Agnieszka Brzeżańska, Janek Koza och Wspólnota Leeeżeć. Verken kommer från två digitala arkiv: Filmoteka på Moderna Museet i Warszawa och från WRO Art Center i Wrocław och zoomar in på mediet och dess materialitet i den digitala tidsåldern. Processen att uppgradera video från föråldrade format till nya, högteknologiska kallas för migrering. Det innebär en förändring i konstverkens existens och möjligheter att visas.

Utställningen utforskar mediets förändring från analogt till digitalt. Inspirationen tas från konstnären och teoretikern Hito Steyerls text ”In Defense of the Poor Image”, där hon skriver om den lågupplösta bildens potential i relation till senkapitalismen och dess aggressiva modernisering av visuell teknologi. Konstnärernas videoverk kan ses som en profetia som förutsäger den process som Steyerls text beskriver, i det att de undersöker bildskärmens uppgång och fall innan Internets globala expansion. I den här utställningen får vi följa pixelns resa genom den polska videokonsthistorien och sättet på vilket dessa konstnärer självreflekterande kritiserar mediets egenskaper genom olika typer av pixelering. Vad avslöjar den fragmenterade bildskärmen om vår verklighetsuppfattning, och hur relaterar detta till nya sätt att dela och visa konstverk digitalt? Genom konstnärernas videoverk får vi träda in i alternativa världar och undersöka pixelns innebörd i olika sammanhang: censur, kamouflage, felfunktion, störning, komedi.

In Defense of the Pixelated Image öppnar den 15e december på ID:i Galleri och visar ett urval av de viktigaste experimentella videokonstverk som skapats i Polen i analogt format.
Utställningen presenterar digitala kopior av verken – det kommer inte att finnas några original.

Med stöd från Polska institutet i Stockholm.

Detta projekt ingår i ett examensarbete inom Curatorprogrammet, internationellt masterprogram vid Stockholms universitet.

Program:

17 december 17:00, presentation av Marika Kuźmicz (Stiftelsen ARTon, Warszawa)
19 december kl 19:00, finissage med performance av Jenny Simm (kandidatexamen i Fotografi, Akademi Valand och masterexamen i Fri konst, Konsthögskolan, Umeå universitet)

Curator: Olivia Berkowicz

English version (PDF)

In Defense of the Pixelated Image – an Exploration of Polish Video Archives presenterar videokonstverk av banbrytande polska konstnärer från 1970-talet till tidigt 2000-tal. De medverkande konstnärerna är: Zbigniew Rybczyński, Ewa Partum, Piotr Wyrzykowski, Agnieszka Brzeżańska, Janek Koza och Wspólnota Leeeżeć. Verken kommer från två digitala arkiv: Filmoteka på Moderna Museet i Warszawa och från WRO Art Center i Wrocław och zoomar in på mediet och dess materialitet i den digitala tidsåldern. Processen att uppgradera video från föråldrade format till nya, högteknologiska kallas för migrering. Det innebär en förändring i konstverkens existens och möjligheter att visas.

Utställningen utforskar mediets förändring från analogt till digitalt. Inspirationen tas från konstnären och teoretikern Hito Steyerls text ”In Defense of the Poor Image”, där hon skriver om den lågupplösta bildens potential i relation till senkapitalismen och dess aggressiva modernisering av visuell teknologi. Konstnärernas videoverk kan ses som en profetia som förutsäger den process som Steyerls text beskriver, i det att de undersöker bildskärmens uppgång och fall innan Internets globala expansion. I den här utställningen får vi följa pixelns resa genom den polska videokonsthistorien och sättet på vilket dessa konstnärer självreflekterande kritiserar mediets egenskaper genom olika typer av pixelering. Vad avslöjar den fragmenterade bildskärmen om vår verklighetsuppfattning, och hur relaterar detta till nya sätt att dela och visa konstverk digitalt? Genom konstnärernas videoverk får vi träda in i alternativa världar och undersöka pixelns innebörd i olika sammanhang: censur, kamouflage, felfunktion, störning, komedi.

In Defense of the Pixelated Image öppnar den 15e december på ID:i Galleri och visar ett urval av de viktigaste experimentella videokonstverk som skapats i Polen i analogt format.
Utställningen presenterar digitala kopior av verken – det kommer inte att finnas några original.

Med stöd från Polska institutet i Stockholm.

Detta projekt ingår i ett examensarbete inom Curatorprogrammet, internationellt masterprogram vid Stockholms universitet.

Program:

17 december 17:00, presentation av Marika Kuźmicz (Stiftelsen ARTon, Warszawa)
19 december kl 19:00, finissage med performance av Jenny Simm (kandidatexamen i Fotografi, Akademi Valand och masterexamen i Fri konst, Konsthögskolan, Umeå universitet)

Curator: Olivia Berkowicz

Artonstiftelsens videokonstarkiv. En oskriven historia.

Artonstiftelsen är en ideell organisation med uppgift att forska om och visa polsk sjuttiotalskonst, särskilt videokonst. Stiftelsen arbetar med att iordningställa konstnärers privata arkiv. Konst, dokument, negativ, filmer och video katalogiseras och digitaliseras och blir del av en databas över Polens konstscen på sjuttiotalet. Resultaten av stiftelsens arbete sprids i skrifter och utställningar som bl a finns att ta del av i dess lokaler i Warszawa. Den första delen av presentationen handlar om Artonstiftelsens verksamhet i form av utställningar och forskning, medan andra delen är en översikt över de intressantaste tidiga videoverken i stiftelsens arkiv.

Den första videokonsten i Polen gjordes i början av 1970-talet.Trots svårigheten att få tag på utrustning som videokameror i den tidens Polen blev videon snart ett viktigt medium som användes på många olika sätt. Avantgardekonstnärer (medlemmar i självständiga experimentella grupper som Warsztat Formy Filmowej / Filmformverkstaden och Galeria Sztuki Współczesnej / Galleriet för nutidskonst) utforskade på grundval av sin erfarenhet av experimentfilm relationen mellan (den visuella) verkligheten och åskådarnas perception.

Den tidiga polska videokonstens historia behöver utforskas vidare, men redan finns viktiga videoverk tillgängliga via internet i Artonstiftelsens arkiv, med material som har samlats in sedan 2011. I samlingen finns de mest betydande videokonstnärerna som Paweł Kwiek, Ryszard Waśko och Jolanta Marcolla.

Fil dr Marika Kuźmicz tog examen i konsthistoria på Warszawas universitet och doktorerade vid Polska vetenskapsakademins konstinstitution. Hon forskar om polsk 1970-talskonst och är chef för Artonstiftelsen i Warszawa, en ideell organisation som forskar om och ställer ut polsk konst från den tiden. Hon har varit curator för många utställningar, däribland Konceptualizm. Medium fotograficzne (Łódź 2010), Polnische Konzeptuelle Fotografie (Berlin 2011), Zrobić niemożliwe światło / Göra det omöjliga ljuset (i samarbete med Florian Zeyfang; Warszawa 2015).Hon har också varit medförfattare och medredaktör till flera böcker om polsk sjuttiotalskonst och undervisar vid Warszawas universitet och högskolan Collegium Civitas i Warszawa.

ARTon stiftelsen

Välkomna!