Breogán

BREOGÁN

Utställningen pågår 16 – 25 april 2021

The landscape issue needs a metric of its rhythms”

A hegemonic culture does not question itself, it ends up generating fixed narratives and solid images that are presented as the only valid option. However, a culture that is undermined by it tends to be constantly reviewed and questioned in its own territory, it winds up being more liquid and the fact that it survives is in itself a success. This is what happens in the relationship between Galicia and Spain. This power relationship is reflected both in the lives of its inhabitants and in its landscapes, which are often also its livelihood.  It is tremendously complex to try to extract a descriptive picture of the environment of a Galician village. They are hybrid spaces, with many contrasts, they are the periphery within the periphery.

In this way, the landscape works here as an economic engine of an impoverished region and, at the same time, as a living part of its culture. I believe that within this analysis there is a connection between the local and particular of Galicia and certain global aspects at the level of economy and functioning of natural environments.I am thinking, for example, of how the cyclical acts both in the life dynamics of the landscape and in the professions that are dedicated to it and that end up passing from generation to generation; in the relationship that occurs between a geological, planetary or seasonal time and another shorter and more human one, with a less universal but still historical and cultural sense.

This fascinates me, I am really interested in all the possibilities that the analysis of the mechanisms of representation of these landscapes and their processes opens up. I think many questions arise when contrasting a scientific representation based on fixed data, which we presuppose as something technical and objective, with the idea of the landscape as a kind of sediment that is transmitted and recreated collectively through different generations within the same identity feeling.

I do not seek to reflect a place in an image, I am more concerned with being a kind of connector between two existing ways of approaching that place: one more popular and the other more scientific, to show the contrast between the two and question them. To understand the circular process of the symbolisation of the landscape (and its times). tt arbeta med formen och dess möjliga utveckling är en klassisk sysselsättning för konstnären genom historien. Att använda ready-mades har konstnärer gjort i bara drygt hundra år – den ställer frågan : Vad är konst? Är vad som helst konst?

På grund av Covid-19 kan vi inte låta för många besökare vistas i galleriet samtidigt. Tack för att du visar hänsyn genom att hålla avstånd.

Örjan Wallert

ÖRJAN WALLERT

FORMULERING – Den abstrakta tankens konkreta uttryck”
En installation, kombinationer av målningar och ready-mades.

Utställningen pågår
20 november – 13 december 2020

Att arbeta med formen och dess möjliga utveckling är en klassisk sysselsättning för konstnären genom historien. Att använda ready-mades har konstnärer gjort i bara drygt hundra år – den ställer frågan : Vad är konst? Är vad som helst konst?

Ready–maden har också visat sig förutsätta en konstkontext, där konstnären kan hävda konstvärdet i föremålet. Det förutsätter även att betraktaren godkänner sin övertygelse att detta är konst – att det är en förmedling, oftast en materialisering av den icke verbalt språkliga tanken.

Sedan en rätt lång tid tillbaka är även ready-maden ett bland andra material för konstens formutveckling, och kan oftast accepteras som konst även av de icke initierade. (Det sker alltid lättast i en prestigefull, resursstark konstkontext, med tillgång till formulering och förmedling av kraftfulla filosofiska resonemang.)

Även ready-maden i sig är idag förändrad – en flasktorkare är t.ex. enbart ett ikoniskt konstföremål, eller möjligen en antikvitet i den mån de finns kvar. Det finns naturligtvis ready-mades som fortfarande är lite knepiga. Men inströmningen i konstbegeppet från olika områden fortsätter (från teknik, vetenskap, design, mode m.m.) och gör det alltmer omfångsrikt men samtidigt alltmer svårhanterligt i dess traditionella form med transcendentala anspråk.

Örjan Wallert

 

Cirkeln

[slideshow_deploy id=’1835′]

Galleri Id:i presenterar CIRKELN

30 oktober – 15 november

Vernissage hela helgen:
fredag 30 oktober kl. 17 – 20
lördag 31 oktober kl. 12 -16
söndag 1 november 12 – 16

Öppet:
tors- fre 12-18
lör-sön 12-16

Medverkande konstnärer:
Anna Selander, Annelie Wallin, Christina Claesson, Helena Pehrsson, Helene Heldt Hortlund, Ingrid Jonsson, Lotta Döbling, Malin Skjöld, Maria Saveland, Unn Hjohlman och Ylva Kullenberg.

Den geometriska definitionen av en cirkel är en form som består av en mängd punkter, belägna på samma avstånd till en mittpunkt. En ursprunglig modell för mänsklig interaktion och förhandling, där ingen position indikerar en överordning. Rundabordssamtalets deltagare har alla samma status, varför det också är en vedertagen diplomatisk samtalsform.

Cirkeln avgränsar, inkluderar och exkluderar. Alla har vi erfarenhet av att befinna oss utanför eller innanför cirkelns synliga eller osynliga gräns. Cirkeln definierar en grupp och betonar en samhörighet mellan dess medlemmar, en intressegemenskap. Sveriges första studiecirkel startade 1902. En metod för folkbildning och lärande i mindre grupp som fortfarande ger resonans. Ett exempel är landets stadigt ökande antal bokcirklar – en social umgängesform med texten och ordet i samvarons centrum.

En bokcirkel är också utgångspunkten för utställningens elva konstnärer. Sedan starten har de givit sig i kast med 35 böcker, där medlemmarnas praktik ger värdefullt bränsle i de animerade samtal som förs kring berättande, text och språk – begrepp med självklar relevans för en bildkonstnär. Bokcirkeln flyttar nu in i gallerirummet med verk delvis sprungna ur idéer som vuxit fram ur sammankomsterna. I utställningens befriande öppna anslag möts konstnärerna i personliga betraktelser kring text och kommunikation, inspiration och påverkan, abstrakta bilder och materiella utsagor.

Cirkeln är öppen. The End.

Pia Kristoffersson

På grund av Covid-19 kan vi inte låta för många besökare vistas i galleriet samtidigt. Tack för att du visar hänsyn genom att hålla avstånd.

johan wiking

Johan Wiking

STRECHING

9-25 Oktober 2020

Vernissage Fredag 9 Oktober kl 17-20

Torsdag-Fredag 12-18

Lördag-Söndag   12-16

 

I den här utställningen visar jag bilder som jag arbetet med i olika mellanrum. Jag kallar dem för koncentrationsövningar där jag försöker komma in i ett lustfyllttillstånd utan så mycket tanke på resultat.Det kan låta lätt men visa sig svårt då jag märker graden av distraktion och splittring. Färg! Vad är det som känns när olika färger står bredvid varandra, och hur kan jag tvivla på att jag ens får ställa den frågan? Jag har märkt att koncentrationen med pensel – tusch- färg- papper är krävande och kapaciteten att hålla kvar ögonblicken av närvaro är begränsad. Det har varit viktigt att gå in i det där rummet.. Jag tycker att det finns en slags näring där med hanterliga begränsningar och förutsättningar. Jag kan teckna upp skulpturala staplade konstruktionen som jag sedan fortsatt med i färg. Försöker låta bli att söka betydelser och liknelser. Variationer uppstår.Vad är det med färgkombinationer och former som stämmer eller lockar/ skaver eller känns fel, och varför då? I flera fall har jag sedan kört runt tveksamheten och

helt enkelt fortsatt och målat sönder dem. Vad märkligt att färgkombinationer väcker olika känslor och minnen.  Antagligen kommer jag att spinna dem vidare, visst blir fint ,annat fult, Det är lugnt. Allt kan användas, tröttande, urvattning, utmattning, paus, gör något helt annat, ut i naturen…andas, och så fortsätter jag. Det finns kanske någonting där borta, något nytt och stort som lockar bakom nästa krök med kajaken.

HÖSTEN 2020

Karin Häll

[slideshow_deploy id=’1809′]

galleri