Kategoriarkiv: 2023

2023, Samlingsutställningar

Supermarket 2023

ID:I på Supermarket 2023
Årets tema Twilight zone
10-14 maj 2023
 
Öppettider
torsdag-lördag 12:00-20:00
söndag 12:00-18:00
Stadsgårdsterminalen vid Slussen Stockholm
 
Välkomna!
 
Dag och natt, mörker och ljus, jord och luft, gott och ont, krig och fred, diktatur och demokrati. De står alla
på varsin sida om linjen, som sakta rör sig omärkligt framåt. Eller är det bara i en cirkel den rör sig – linjen-? Latituden, timvisaren, jordytan, stridslinjen. Kanske böjer den sig inåt och färdas mot jordens mittpunkt och det mörker som omsluter underjordens varelser. En del utvecklas bara i mörker och kan inte leva i ljuset som Dracula. En del ser inte ljuset (våra krigsherrar). Skuggan existerar inte utan solen. Fotografiet som framkallas sakta med den röda lampan dinglande i mörkret för att sedan bli synligt i ljuset. Dagblomman. Solstrålen som smälter istappen.
 
Vi är fyra konstnärer ur ID:I galleri som visar arbeten om mörkret antingen som handfast i jorden, det bildliga och det filosofiska teoretiska mörkret som kriget och vår planets miljö som förstörs.
 
Helena Pehrsson   instagram @pehrssonhelena
Mona Petersson    www.monapetersson.se instagram @artmonapetersson
Johanna Schartau   www.johannaschartau.se instagram @johanna_schartau
Annelie Wallin       www.anneliewallin.se instagram @_anneliewallin
 
För mer info:
https://supermarketartfair.com/
https://idigalleri.org/
instagram: @galleriidi
 
 
English version
Day and night, darkness and light, earth and air, good and evil, war and peace, dictatorship and democracy. They all stand on opposing sides of the line, which moves slowly and imperceptibly forward. Or is it only going around in a circle?Latitude, the hour hand, earth’s surface, combat line. Folding inwards, traveling towards the center of the earth and the darkness enclose its subterranean creatures. Some evolve in the dark and, like Dracula, cannot survive in the light. Some do not see the light (our warlords). Shadow does not exist without sunlight. The photography develops slowly in the dark under a dangling red lamp, only to become visible in the light. The daylily. The sunbeam dissolving an icicle.
 
We are four artists from ID:I who exhibit and showcase works about darkness, either as something tangible in the soil, or the metaphorical and philosophical darkness, such as war and the planet’s threatened environment.
2023, Utställning

Natalie Sutinen

Natalie Sutinen
RELINQUERE – ATT LÄMNA KVAR

Oljemåleri & Skulptur

15/4 – 23/4

Välkomna på Vernissage 14 april 17-20

På ID:I Galleri, Tjärhovsgatan 19

Ur en reseskildring från Kizimkazi på Zanzibar: Varje morgon strax efter solen stigit upp gick jag och mina två snart vuxna barn ut på havets botten, åtföljd av en herrelös hund. Tillsammans med lokalbefolkningen som av en annan anledning än vi utnyttjade dessa dyrbara timmar och minuter för att stillsamt vandra på den torrlagda havsbottnen kilometer efter kilometer uppenbarades ett landskap så otroligt vacker, likt en historisk relik, av naturen tillverkad skulpturpark. Vetskapen av att koralldjur tillhör de organismer på jorden som lever längst, omkring 4265 år gjorde att den här vandringen kändes förhistorisk. Solblindhet var bara en av farorna som gjorde sig påmind. Mellan de förstenade korallskeletten gömde sig de mest osannolika djur, sjöborrar med blå blinkande lampor, geléliknande sjöstjärnor, snäckor med dödliga spjut och ormar som ömsat skinn. Utan större kunskap om djurlivet i Afrika var det svårt att veta vad som var växt eller djur. En del var giftiga och vissa fiskar såg ut som stenar. Vi fortsatte varsamt gå ända till kanten och där i djupet fanns hammarhajen. Vattnet började komma tillbaka och inom trettio min skulle den torrlagda havsbottnen åter bli djupt hav. Men vi tappade bort tiden och minuterna blev knappa. Där stod vi nu som förstenade, vi insåg att det skulle bli svårare än vi trott att ta oss tillbaka till land. På lek eller allvar hade mängder av svarta sjöborrar hopat sig, de hade med sina tusentals ben gått och lagt sig framför passagen in mot land. Var vi än vände oss strömmade vattnet in och hettan vibrerade likt en brinnande eld på våra kroppar.

RELINQUERE – ATT LÄMNA KVAR utgörs av oljemålningar, tuschteckningar och objekt av stengods.

Jag fantiserade om människoskelett som växt samman med korallernas och fastnat i de turkosa tidvattnendrömmarna. Ofta har jag blandat djur och människor och morfat växtlighet med hår. Efter ca 25 år av vila från att måla oljefärg på duk, har jag åter tagit upp den delen av mitt skapande och kombinerar nu det med film, skulptur och installation. Senast på Vänersborgs konsthall visade jag i soloutställningen ”Enhypnion”, ett ljusspel, filmerna ”Herbarium, Vatten och Héron- fragrance of violence”. I utställningen ”Avfart” förra våren deltog jag med en installation av svarta träkulisser.

Instagram: https://instagram.com/sutinennatalie

Hemsida: https://nataliesutinen.se/

2023, Utställning

Alexander Mood

Succession 

Vernissage fredag 24 mars kl 17-20

Utställningen pågår t.o.m. 9 april

Öppet tors – fre 13-18, lör – sön 12-17

Under några år har jag på olika sätt i mitt konstnärskap grävt i de omfattande samlingar och ett eget, påhittat rike som min pappa lämnade efter sig när han gick bort år 2010. Det har varit en process både på ett personliga plan, som berör vår inte alldeles okomplicerade relation i mina egna minnen, men också genom att vrida och vända på begrepp som samlingen, arkivet och mikronationer i ett större perspektiv. När är ett större antal anhopade föremål just borta föremål och hur blir det en samling? 

Hans samlingar bestod både av typiska samlingsobjekt såsom mynt och stenarter, men där fanns också samlingar relaterat till hans personliga  familjebakgrund. Till exempel alla rakknivar och rakhyvlar från farfar och farfars far, stora mängder fotografier och post, som min farfarsfars oöppnade brev från pensionsmyndigheten. 

Det som också fanns kvar var en (imaginärt) fungerande stat. Ett sorts kungarike där den enväldige härskaren kallades lar och som Lars utformat in i minsta detalj. I hans samlingar fanns mängder av dokument och objekt relaterade till hans kungarike. Bland mycket annat hittade jag tusentals små plastsoldater, sorterade och indelade i olika arméer, divisioner och förband. Där fanns också papper där Lars definierat de konstitutionella ramarna för sitt rike. Ekonomin redovisades och historia skrevs, allt i en annan värld. Jag hade förstås hört talas om att om att där fanns någon slags värld som sammanfogade hans konstnärskap, som i övrigt dominerades av neoklassiskt måleri, men inte dess omfattning.

Så vad är min roll, som arvtagare till allt detta, som kronprins, eller nu är alltså riket mitt?

Det har oundvikligen blivit så att jag behövt förhålla mig till mycket personliga frågor om min saknad och längtan efter en frånvarande, sedermera bortgången, pappa.  Att gå in i någons egna värld är alltid komplext, att gå in i sin pappas än mer, inte minst som inte allt som jag upptäcker där är sådant som jag vill veta om honom.

I den här utställningen har utgångspunkten varit att det med tiden som jag arbetat med detta så har denna värld och denna samling blivit mina. Jag har mer och mer inkorporerat dem i min egen praktik, de har blivit en del av mitt konstnärsskap.

Jag har helt enkelt börjat bo in mig.

Men hur ska jag nu förhålla mig till detta? Måste jag också bli en samlare? En förvaltare av min pappas värld? Eller en skapare av en ny?
Min pappas laddade objekt med lagrade, traderade minnen och känslor från tidigare generation, eller från sin egen fantasivärld. Måste jag se till att den laddningen förblir intakt?

Verken som presenteras är både teckningar och torrnålsgravörer i ett sätt att registrera minne och smärta av saknad, men också videoverk som rituellt utforskar arkivets roll i berättandet av mänskligt liv – vad en liten skärva kan berätta om det stora, vad tingen bär på.

Alexander Mood

2023, Utställning

Marjolaine Lombard

©Marjolaine Lombard

Utställning Galleri ID:I

Marjolaine Lombard
Utmarker

Vernissage fredag 3 mars kl 17-20

Utställningen pågår t.o.m. 19 mars

UTMARKER

”Ur boksidan framträder en materialitet någonstans mellan vakenhet och dröm, texten blir en tyst mullrande massa. Det finns ingen botten. Inte heller något hinder. Jag gör en volym av olika tygremsor, behöver mer av den smuts-varma färgen, och den frasiga svarta. Blandar färg och kokar tyget. Torkar, river och fäster synintrycket i rummet.”

Mitt arbete kretsar kring övergången från ett varande till ett annat, det cykliska och det obeständiga. Genom att förflytta intryck och tankar om färg, ljud och rörelse, via händerna ut i rummet undersöker jag ett tredimensionellt måleri, där lager läggs till lager och där färgen bytts ut till textil, trä och ben.