Linda Karlsson
Orosmoln
– en utställning i keramik och broderi
till förmån för flyktingkrisen
Vernissage fredag 23 oktober kl. 17–20
Välkomna!
Utställningen pågår 23.10–15.11 2015
OROSMOLN
Vi lever alla med en mer eller mindre tydlig rädsla för vad som komma skall med våra nära å kära.
Ibland kommer det tunga beskedet att någon dött.
Någon som man älskar å som kanske hade hela livet framför sig.
Olyckor, sjukdomar, krig, våld å ålderdom.
Man känner sig sorgsen å besviken på livet.
Mest är jag personligen besviken på människan.
Vart har vi hamnat?
Vi slåss skriker å krigar.
Dödar andra människor, uppfinner de bästa vapnen.
Utrotar djur och växtarter. Förgiftar havet.
Blundar för att polarisarna smälter
Mycket av detta för att få makt eller rätt.
Jag orkar inte.
Människor dör eller skadas för livet.
Vår tid är knapp och tiden går fort.
Varför denna rädsla eller ovilja att hjälpa?
Många väljer att fota eller filma istället för att hjälpa.
Konstigt nog har människan kommit dit att verkligheten är mer i
sociala medier.
Vi känner oss obekväma med att verka i verkligheten utanför cyberrymden, tänk om någon märker att jag inte kan eller inte är så bra som jag skrev i min status? Inte är så snygg som på min selfie.
Listan kan göras lång på människans O R O S M O L N
Då vi har ca sextiomiljoner människor på flykt i världen är att inte kunna hjälpa ett stort orosmoln för många.
Under utställningstiden kommer jag att brodera små väggbonader med olika orosmolnsrelaterade meningar/ord. Man får som besökare beställa sin egna personliga bonad till en kostnad av 500kr som oavkortat kommer gå till LÄKARE UTAN GRÄNSER.
För varje keramikobjekt som säljs skänker jag 200kr till ovan nämnd hjälporganisation.
VARMT VÄLKOMNA ATT HJÄLPA TILL ATT HJÄLPA OCH DELA MED ER AV ERA OROSMOLN!
Välkomna!
Linda Karlsson, Pressbild
Rafael Garrdo
”Now and now and now and now”
Vernissage fredag 25 september kl. 17–20
Välkomna!
Utställningen pågår 25.9–18.10 2015
Now and now and now and now
The act and process of gathering and hoarding materials could be considered a compulsive disorder; in this case it’s done with the intention of transforming them into an abstract fiction, which leads to the convergence of many stories, references and aesthetic possibilities, forming sentences with things, by composing and juxtaposing them, in a heuristic and ludic manner, of constant self-discovery, turn into a disrupted and divergent collection of altered discards with traces of laughter and joy, daydreaming of the possibility to transmit that drive once more, abandoned objects carry with them the subtle presence of whatever their early life may have stained them with, having once belonged in a cozy comfort now morphed into a quasi-scenography filled with illusions, uncertainty and humor, as a fiction it sketches the riddle of a soul, the natural habitat of an X person, an investigation of its frame of mind, if such a place endures, it does within an opaque brightness, the air in it, remain persistent in a loop in time and space, a constant now.
Rafael Garrdo (born in 1976, living and working in Stockholm) cross-media work has been described as an ”anthological compilation of magic realism short stories, written by a dumpster diver”. Basing his work mainly with the use of appropriated or found materials, he creates schematic stories, fictions or disparate analysis loaded with eerie speculations, dry humor and a dark look at serious matters and the general scheme of things.