I Tommy Strömbergs målningar finns ingen privilegierad plats för den oundvikliga upplösningen av vårt fysiska väsen. Inför hotet försöker vi utplåna vår djupa rädsla, det genererar en enorm energi, vår kamp att konstruera livet, göra det begripligt.

När Tommy Strömberg beskriver hotet får jag, i avsaknaden av det sammanflätade alltet vi förenas i, börja söka efter det helande i de vackert målade verken och välavvägda färgtonerna.

Här börjar en kommunikation mellan mig och verket.

Anneli Nise 2013