Kategoriarkiv: 2021

2021, Utställning

Johanna Schartau

Det röda huset, collage, fotografi, pigmenttryck, 120 x 80 cm. © Johanna Schartau

TRÅDAR

3-19 DECEMBER 2021

Johanna Schartau tar upp angelägna allmänmänskliga frågor i sin konst, ofta med den personliga berättelsen som utgångspunkt.
Hon bedriver en konstnärlig forskning, som ligger till grund för hennes arbeten, när hon gräver i sitt eget såväl som offentliga arkiv med historiskt och samtida material. Att bryta ner hennes konstnärskap i projekt ligger närmre till hands än att dela upp det i enskilda konstverk. Hon utgår från det egna arvet när hon ställer den existentiella frågan, vad har format mig som människa? Tiden, och det politiska samhälle vi lever i, de kön- och klassbundna förutsättningarnas ramar, de förutsedda och oförutsedda händelser, relationer mellan
människor och det genetiska arvet. Allt detta lyfter Johanna Schartau fram och belyser på olika sätt.
Bakgrundsmaterial som betytt mycket för hennes konstnärliga process är efterlämningar från hennes bortgångna familjemedlemmar som levt i andra tidsramar. Textilt material och mönster intresserar henne och utgör en av de röda trådar som löper genom hennes konstnärskap. Hon använder och relaterar till varierande tekniker och material valt utifrån berättelsen och sammanhanget; film, fotografi, textil, skulpturala objekt.

Ýrr Jónasdóttir/
Chef Ystads konstmuseum

 ________________________________________________________________________________

Johanna Schartau/ född 1963 i Stockholm, är utbildad på Konstfack och Konsthögskolan. Hennes arbeten har ställts ut både i Sverige och utomlands. Johanna arbetar även med offentlig konst, senast ”Leken” för Harlyckans idrottshall i Helsingborg och med film, som t.ex. ”Farmor Ruth och hennes döttrar” som visats på flertal filmfestivaler bl.a. i China, Krakow, Poznan, Berlin och nu senast på festivalen ”Humor, kropp och lite allvar” på Panora/ Malmö (2021, hennes filmer har också visats på SVT. Johannas arbeten finns representerade på många regioner och kommuner i Sverige liksom Ystads Konstmuseum, Statens Konstråd, Malmö Konstmuseum och SAK m.fl.

2021, Utställning

Beatrice Hansson

Galleri
 

Galleri ID:i presenterar

Beatrice Hansson

BRUS

[metaslider id=”2384″]

Vernissage fredag den 12 november  17 – 20

Utställningen pågår till 28 november 2021

 

En ståltråd formas för hand och svetsas ihop, liksom ett hundratal andra. Det som formas sker intuitivt och inte särskilt granskande.

Det finns en viss känsla för formen, dock kan en nonchalans från konstnärens perspektiv skådas. Vad som egentligen syftas är bortom det som utförs. Det finns ett intresse för linjer och tecknandet av linjer i en rumslighet. Linjer kan tecknas tvådimensionellt, men är inte lika överraskande. En linje som formas i luftrummet förändras oavbrutet.

Ett enkelt görande får här ett stort utfall. Belyses det formade så uppstår en explosion av linjer. Konsekvensen av det till antalet, repetitivt gjorda enskildheterna, gör att blicken upplever en jävla oordning och har svårt att särskilja. Vid fokus framträder formen. När man rör sig har det man skilt ut försvunnit.
På ett ögonblick är allt på ett annat sätt.

Enkla batteridrivna motorer snurrar enskildheterna runt, runt i en upplyst dans. Den analoga, mekaniska rörelsen med det monotona ljudet ger dansens kråmande ett påvert skimmer. Rörelsen hypnotiserar. Form och skugga skyndar runt varandra i en evig loop.

2021, Pressmaterial, Utställning

Snežana Vučetić Bohm

Galleri

Entering 2021, arkivbeständig bläckstråleutskrift, 250×98 cm. ©Snežana Vučetić Bohm

Intervention (nu ska du inte avbryta mig)

Nya verk av Snežana Vučetić Bohm

Vernissage fredag den 22 oktober, 17 -20

Utställningen pågår till 7 november 2021

 

Precis som jag trodde har skapandet engagerat er väldigt,
Och nu är jag fri att göra som jag vill,
Att ägna mig åt andra ting. Sagt i förtroende –
ni har inte längre något behov av mig.

Utdrag ur dikten Avtagande ljus (1992) av Louise Glück

I sin andra utställning på Galleri ID: I presenterar Snežana Vučetić Bohm en installation bestående av fotografi, objekt och måleri. Utställningens titel, Intervention här med i betydelsen ingripande, medling eller åtgärd, har en central roll i både utförande och tematik. Om måleriprocessen säger konstnären ”Jag använder måleriet som jag använder konsten, jag ser det som en metod; en del i den helhet som intresserar mig. Just i måleriet tillåter jag mig att improvisera mer än i andra uttryck”. Intervention (nu ska du inte avbryta mig) är en undersökning av förbindelsen mellan olika material såväl som mellan interpersonella relationer, privata samtal och offentliga rum, och hur dessa påverkar varandra.

I Den som vill skära i glas, måste ha diamant återanvänder Vučetić Bohm podium som skulpturbyggnad för ett flertal föremål. Ett av föremålen är ett större fragment av en handblåst ljuskrona, en replika av författaren George Sands ljuskrona från hennes sommarresidens i Nohant, Centre-Val de Loire, Frankrike. En transparent glasskiva lutar mot ena sidan av podiet, och håller samtidigt upp en bläckstråleutskrift med Jacqueline Kennedy som färdas i bilkortege genom Dallas, Texas, med sin make John F. Kennedy. Inuti skulpturen, bildar en utskrift vikt på mitten, en rombisk form då den reflekteras i en spegel. Ett ljusrör belyser bilden omväxlande kallt och varmt.

Snežana Vučetić Bohms konstnärliga processer relaterar till och inkluderar film, dans, teater, historia, populärkultur och grekisk mytologi, vilka återspeglas även här i utställningen, där koncept och narrativ vävs samman i ett nät av associationer. Återkommande teman i hennes konstnärskap är exil och minne, med familjen som urscen, där den gemensamma nämnaren är en lek kring olika identiteter.

Välkomna!

Snežana Vučetić Bohm, född 1963 i Belgrad, Jugoslavien bor och arbetar i Stockholm. Utbildad på Nordens Fotoskola och Konstfack/Akademin för Fotografi. Hennes arbeten har visats på bland annat, Köttinspektionen/Uppsala, Kulturhuset, Centrum för Fotografi, Norrköpings Konstmuseum, Moderna Museet och Skulpturens Hus. Hon arbetar också med offentlig konst, senast med en installation på Universitetssjukhuset Karolinska Huddinge och finns representerad på Moderna Muséet och Statens Kånstråd.

2021, Pressmaterial, Utställning

Annelie Wallin

Galleri

Dokumentation av utställningen ”I rörelse eller från min horisont” på ID:I galleri 1-17. okt 2021. Utställningen utgörs av skulptur, teckning och video. ©Annelie Wallin

I rörelse
ELLER kanske
Från min horisont

Nya verk av Annelie Wallin
Vernissage 1 oktober 17 – 20!
Utställningen pågår t.o.m. 17 oktober

Den grekiska betydelsen av ordet horisont är begränsande. En angivelse av den linje i blickfältet där markytan
och himlen möts – den mest avlägsna punkten på markytan som vi kan se. I dagligt tal beskriver också horisonten en personlig utgångspunkt från vilken någon betraktar omvärlden. Ett perspektiv avhängigt den egna positionen och blicken. I något av samtalen jag haft med Annelie Wallin har hon beskrivit sitt intresse för det sökande som äger rum inom en given struktur. Ett konstnärligt beting. En begränsning att både utmana och röra sig fritt inom. Det av naturen givna som ger förutsättningar för det mänskligt skapade där ordningen erbjuder verktyg för att
bemästra och ta kontroll över något mer känslomässigt kaotiskt. Samspelet mellan det konstanta och tillfälliga,
det faktiska och oförutsägbara.
Bilden och tolkningen.

Horisonten är närvarande i de nya teckningar som Annelie Wallin nu presenterar. En rörelse i en ny riktning i
hennes arbeten där hon utforskar linjen, perspektivet och rörelsen. Handens sökande och förmåga till precision.
Wallin prövar sitt material. Anger en grundförutsättning och låter det ena ge det andra i en rörelse genom linjens struktur, papprets materialitet och gråskalornas oändliga valörer. Filmens hyfer, svamparnas byggstenar, vars
uppgift är att ta upp näring och hjälpa till med förökning, söker sig mellan de utplacerade havregrynsflingorna i en
dramatisk puls av avvaktan och anfall.
Svampens organiska, men strukturerade sökväg.

Ett mykologiskt tänkande, som börjar i en ände och tar sig oväntade vägar, beroende på var näring och inspiration uppenbarar sig. Den ringlade lerformen som växer på höjden; böljar, kränger och skapar oväntade mörka hålrum av ljus och skugga. Wallin jobbar med materialet som om det har ett eget liv.
Bejakar det icke perfekta i ett både lustfyllt och inte alltid konfliktfritt samarbete.

Pia Kristoffersson

Annelie Wallin är utbildad på konsthögskolan i Stockholm 1989-94. Har varit verksam på den konstnärsdrivna konstscenen sen 2004 och arbetat med utställningar och offentlig gestaltning sen dess. Senaste åren har Wallin ställt ut på gallerier i Sverige, Tyskland, Grekland och Kanada, tillsammans med ID:I galleri. Under Coronan har hon deltagit i olika konstprojekt via mail såsom i ARTies mail ART project, via internet genom ARTworks.s’s digitala plattform. Wallin hade också ett verk med på Liljevalchs vårsalong i år. Hon har varit atelje-stipendiat på Björkö Konstnod (BKN) och där arbetat fram teckningarna som visas på denna utställning.

2021, Pressmaterial, Utställning

Linda Karlsson


MOODSWING

Att inte känna igen sig själv.
Känslan av ilska, gråt, otillräcklighet och ingen mening.
Att inte vara det jaget man vill vara.

Skillnaden mellan att vara sitt vanliga jag och sitt sämsta mest nere jag är oändlig.
Det är som att bli pånyttfödd i sin egen kropp.
-Vem är jag?

Sanningen känns ogreppbar och livet svårfångat. Jag vill fly!
Jag blir ett känslomässigt vrak.

Livet kokar över och jag famlar runt i nuet.
Saker krokar sig fast i huden och drar ner mig i avgrunden.
Jag försöker sortera, skrubba och skaka av mig, men det sitter kvar.
Själen blir tyngre, kroppen blir tyngre. Men livet ger som tur är inte vika.
Känslan av att vara obeslutsam, ett vrak.
Ett vrak som långsamt sjunker.

Välkomna att möta mig och mina inre röster.
Jag är befriad från mig och håller dig på avstånd.
Jag flyter som en främling genom ett hav av vita lögner.



#moodswing
#whitelies
#sofuckinghappy
Linda Karlsson
Fasanvägen 10

64651 Stjärnhov

galleri