Gallerier

Sofie Grevelius

[slideshow_deploy id=’1285′]

A REST

Sofie Grevelius

ID:I Gallery 170810-170818

Private view Thursday 10 august 18 – 20

(thurs-fri: 12-18, sat-sun: 12-16)

A REST revolves around a choreography of isolation.

It refers to the Swedish word ’rest’ meaning residue or paraphernalia. 

It refers to resting, and to an involuntary stop – an arrest. 

Sofie creates a world of signs, symbols and objects that appear familiar but are not quite what they seem. She finds her inspiration in the many shapes, forms and colours that animate and demarcate our built environment, from road markings and signage to physical fixtures such as railings and doors. By a process of subtle modification, she turns these everyday reference points into something altogether more elusive and perplexing. Her colourful prints and three-dimensional objects remind us of everyday urban experience, but also hint at the complex inter-relationship between autonomy, dependency and control. 

Grevelius did her BA at Central St Martins and graduated with an MA in Fine Art from the Royal College of Art in 2012. She lives in Stockholm, Sweden.

www.sofiegrevelius.tumblr.com

Ella Tahkolahti Hanna Marno

[slideshow_deploy id=’1273′]

GREY HERON

Ella Tahkolahti

Hanna Marno

Visiting hours Sat – Sun 8.-9.7 at 12 to 4 PM

Opening reception on Friday 7.7. at 6 to 8 PM, warmly Welcome!

Grey Heron is a collaborative installation between Hanna Marno and Ella Tahkolahti of the Oksasenkatu 11 gallery. It is the first part of a gallery swap between ID:I galleri Stockholm and Oksasenkatu 11 Helsinki.

Grey Heron is a site-specific installation built for ID:I gallery that is a staged replication of the street view of Tjärhovsgatan. The taxidermic heron in the window of Öppet becomes a patient witness and a motive. In Egyptian mythology the Fenix bird is represented as a Grey Heron.

Having that there is no knowledge of the reality that lies within the facade of Tjärhovsgatan, we decided to provide an alternative interior from the perspective of the Grey Heron.

Ella Tahkolahti (born 1981 in Espoo) is a visual artist who works with installation and performance. Her main interest is in the relation of reality and image, the dynamics between spectator and the space, or the “non existing” artwork that only occurs in the encounter with the piece.

Graduated from the Time & Space departement of  Finnish Academy of Fine Arts in 2010. Member of Oksasenkatu 11 collective since 2014.

Hanna Marno b.1981 is a Helsinki based artist who lives and works in Nummi-Pusula. Her work consists of fictional narratives, translation and manuscripts. She works with sculpture, poetry, still and moving images. She’s a member of the Oksasenkatu 11 gallery – artist collective since 2013.

Concurrently she’s working on a street art project Horse Poem No. 1-23.

www.hannamarno.com

http://oksasenkatu11.fi/

Thank You ID:i gallery, Dan Lageryd and Alex Mood, Nordisk Kulturkontakt, Svenska Kulturfonden and Finska Kulturfonden

Noak Lönn Akitaka Kamijo

[slideshow_deploy id=’1266′]

Noak Lönn

Akitaka Kamijo

Sample Sets

Välkommen på vernissage fredag 12/5

17-21

Öppettider: Tor-Fre: 12-18. Lör-Sön: 12-16

Utställningen pågår t.o.m. 28/5

”När vi börjar arbeta är det tyfonssäsong, det regnar jämt och droppar ner i de hinkar vi ställer ut på golvet. Jag kan inte vara ute så jag börjar jobba med det som finns till hands inomhus. Det är mycket eftersom Yagi samlar på saker till sin antikaffär. Vi måste ändå gå ut ibland, mest till templet och en supermarket för att handla. Jag samlar på mig nya saker, billiga saker från 100 yen store och saker vi får från grannar, butiker och restauranger. Det är origami, leksaker, ätpinnar & godis. Jag hittar saker på marken också, löv och frukter, vulkaniska stenar och ett pappersflygplan vikt av en skolbok.”

Sample Sets är en skildring av en plats från två perspektiv, det främmande och det välbekanta.

Noak Lönn är konstnär verksam i Stockholm. Han arbetar framförallt med fotografi, ofta med en konceptuell utgångspunkt i ett historiskt eller kulturellt fenomen.

Akitaka Kamijo är konstnär verksam i Fujikawaguchiko i Japan. Han har återkommande i sitt arbete tagit rollen som vardagens observatör, både i bekanta och främmande miljöer. Han jobbar i varierande medier med olika nivåer av abstraktion och med formella lekar för att skildra personliga och allmängiltiga perspektiv.

 

Ann Frössén

[slideshow_deploy id=’1258′]

SIDE BY SIDE Två        SIDE BY SIDE Två


7 – 30 april 2017

Vernissage 7 april kl 17 – 20. Välkomna!

= två konstnärer samarbetar om ett konstverk:

Ari Luostarinen  Mikael Goralski Astrid Sylwan 
Hanna Tingsgård Karin Häll Lise-Lotte Norelius 
Helena Pehrsson Annette Hammarén Eva Kerek 
Annica Åberg Anna Tegeström Wolgers 
Maria Bajt Monica Nilsson Jakob Ojanen 
Erik Berglin Stina Brockman Eva Marklund 
Marja-leena Silanpää Kajsa Breitholtz Jenny Gedda 
Bengt Jahnsson Wennberg Christina Olivecrona 
Lovisa Ivenholt Bergqvist och jag Ann Frössén

 

 

Alexander Mood Janny Aschenbrenner

[slideshow_deploy id=’847′]

Alexander Mood

Janny Aschenbrenner

Presenterar Liminalitet

ID:I Galleri, Tjärhovsgatan 19

Vernissage Torsdagen 9/2  17:00-21:00

Öppettider: Tor-Fre: 12-18. Lör-Sön: 12-16

Utställningen pågår till 19/2

www.alexandermood.se

Den gamla världsordningen är på väg att dö. En ny är ännu inte på plats.

Industrialismen och de ideologier som föddes med den håller på att spela ut sin roll eller behöver flytta fokus. Uppluckringen av maktordningen skapar oro och friktion mellan samhällsgrupper ekonomiskt, politiskt och religiöst.

Termen liminality är hämtad från antropologin och myntat av den franske antropologen Arnold van Gennap som var verksam under den första hälften av 1900-talet. Begreppet benämner det stadium i en ritual som inträffar mellan utgångsläget och det tillstånd man vill uppnå vid en passagerit. Liminella tillstånd betecknas ofta av beteenden som inte skulle anses passande under normala omständigheter.

Vi använder begreppet för att beskriva det tillstånd vi befinner oss i. Mitt i krisen då gamla ekonomiska och sociala systemen faller samman men nya alternativ ännu saknas.

Med denna utgångspunkt kommer vi att visa två verk, ett videoverk och ett ljudverk, tätt sammanflätade till en helhet.

Videoverket är två projektioner av människor som är på väg ut spärrarna på tunnelbanestationerna Östermalmstorg och Skärholmen som leder upp till två helt skilda delar av av Stockholm, miljonprogramsförorten och stadens finansiella centrum. Som vågor väller människorna upp från underjorden, allt i slowmotion.

Verket bär referenser till både ”Arbetarna lämnar Lumières fabrik i Lyon” (1895) av bröderna Lumière. En av världens första filmer i en tid som liknar den vi själva befinner oss i. Då en tid på väg fullt ut in i det industrisamhället och moderniteten, genom de maskiner och den automatisering av arbetet som fabriken härbärgerade. Nu lämnar vi den eran bakom, med hjälp av andra maskiner, en annan sorts automatisering men med samma genomgripande förändring av samhället och kulturen som konsekvens.

Även den engelska konstnären Mark Wallingers verk ”Threshold to the Kingdom” (2000) som på samma sätt visar människor på väg ut från tullen på city airport London UK. I filmen lämnar människorna ett slags mellanrum, ickeplats, mellan två världar och träder tillbaka in i den vanliga världen. Flygplatsens av- och ankomstterminaler före och efter resan, som transcendenta rum.

I videoverket fångas människan i steget. Fryses mitt i det tillstånd av liminalitet som hon försatts i, genom sin färd från den ena platsen till den andra, i hur hon är intrasslad i tidens skiftningar, samhällets förändring men också i hur hon, genom att färdas till en annan plats än där hon var innan också försätter sig i en möjlig pånyttfödelse. Människan på gränsen, i passageritens mittersta skede, bär på förändringens potential.

(Skärholmen och Östermalmstorg ligger i två ändar av Stockholms socioekonomiska spektra, strikt avskilda genom stadens hårt segregerade bostadssituation. De ligger också på samma tunnelbanelinje. )

I ljudverket får dagens framvällande människor en förbindelse med de som vid modernitetens genombrott försökte förstå sin tids snabba förändring och vad den gjorde med upplevelsen av en fast och beständig identitet.

I en rad brottstycken från Virigina Woolfs roman Vågorna vävs nu och då samman, förort och innerstad, elit och utanförskap. Samma tankar, samma rädslor och farhågor och förhoppningar om vila och trygghet undan förändringens gungfly hemsöker människorna som befinner sig i gränstillståndet.

”Man kan inte leva utanför maskineriet i mer än kanske en halvtimme.”

Som ett motorvägsbrus av krockande meningar, ett hav av konkurrerande utsagor, bildar rösterna ändå en sorts kör, samstämmig i sitt sökande.

I det inre rummet visas verket En samling gatuaffischer samlade från hela världen sedan 2004. Från de extrema politiska till det rent kommersiella händelser som redan har blivit historia som skriker ut budskap och propaganda avsedda för stadens gator i ett speciellt syfte. Saker som hände som nu är passerade och bara finns kvar som fragmentariska spår. Budskap som skrikits ut från väggar i det offentliga rummet, vissa om avgörande händelser, presidentval och protestmarscher, andra små tilldragelser, viktiga för ett fåtal.

Natos informationskampanj i Afghanistan, Trumps valkampanj, propaganda för självmordsbombare, presidentvalet i Ghana, striden om Ungdomens hus i Köpenhamn som blev en symbolstrid när högerkrafter intog den danska politiken. Finsk humor på dvd och en försvunnen hund i New York.

Verket berör det offentliga rummet men också aspekter av tid och rörelse. Affischen klistras upp i språnget mellan avsikt och utförande, nu som artefakter från en svunnen era som nyss var nu.