Etikettarkiv: Annelie Wallin

THE FOREST  THAT UNITES

THE FOREST  THAT UNITES

IDI/AMV

Center For Art And Culture in Chicoutimi, Quebec

30/11-13/1

The forest is a dominant part of Sweden just as in Canada, with large uninhabited areas of forest stretching over much of the country.

Chiqoutimi lies, like Stockholm, in the taiga boreal forest zone, which stretches along the entire northern polar circle from Japan and East Russia, across Scandinavia and Scotland to Canada’s west coast. Fir trees dominate the forest, which is relatively species-poor.

It is not hard to see that this has affected the development of both countries and the paths we have both taken during history. The industrialisation of both of our countries was reliant, for example, upon  exploitation of the forest  and the colonial oppression of indigenous peoples.

In the forest exists both the mythical and the political, the dangerous but beautiful, the ecological and the economic. Embedded in the forest is also the contrast to the city which becomes clearer, the more the gap between city and the rural widens, between what is perceived as the center and what is seen as periphery.

Even how the countries are perceived politically are, in any case, on the surface, similar. They are both seen as liberal, stable and hospitable with well-developed welfare and strong faith in equality and social justice. Beneath the surface, however, there are conflicts with indigenous peoples concerning land and historical oppression, and a long underground smouldering, but increasingly open, flaming racism.

Annelie Wallin

Annelie_Wallin_Wandering

”Wandering”

Nya verk av

Annelie Wallin

Skulptur, video, foto

Konstnärssamtal 12 aug kl 14:00, moderator är Pia Kristoffersson.

Välkomna!

Att vandra, söka och gå vilse är djupt rotade existentiella aktiviteter. Ett liv innebär ständiga växlingar mellan orientering och desorientering, mentalt och fysiskt. Att ta risker och beträda okända, oprövade, stigar är närmast en förutsättning för utveckling men också fundamentalt i konstnärligt skapande. Vikten av att utsätta sig för risken – eller möjligheten – att gå vilse. Vandringen som metafor och metod. ”Det som man inte alls vet vad det är kan ofta vara just det man behöver hitta, och för att hitta det behöver man gå vilse”, skriver Rebecca Solnitt i sin essä Gå vilse. En fälthandbok, som är en av Annelie Wallins inspirationskällor.

I utställningen Wandering på ID:I utforskar Wallin nya marker. Natur och växtlighet har varit återkommande teman i hennes senare arbeten; växtlighet som både biologiskt system och utgångspunkt för samtal om samhällsfrågor, det offentliga rummet och dialogen med dess medborgare. I projektet Dela trädgård (i samarbete med Malin Lobell Brodersen) inbjöds invånarna i Gislaveds kommun att medverka till en Medborgarträdgård. Odling som politisk handling och demokratiskt redskap, i gerillaform eller organiserad dito har Wallin undersökt.

Nu lämnar Wallin stadsrummets frågeställningar för att i installationen Ett annat slags natur företa en mer introspektiv vandring i en intuitiv, ordlös terräng. Förankrade i en trädgren i taket, tillsynes formade av tyngdlagen, pendlar två balanserande, kapselformade objekt av hamparep och vax. Den ena formen sammanpressad och sluten, den andra i ett tillstånd av det motsatta; en sorts upplösning. Med installationens tredje komponent, en kapsel placerad på golvet, på lite avstånd, gestaltar Wallin dynamiken mellan rörelse och stagnation, kaos och kontroll.
I verket Reminiscence, frigör Wallin en av kapslarna och låter göra en tredimensionell utskrift av densamma, ett simulacrum eller kopia. Resultatet blir en tankeväckande och effektfull förskjutning i uttryck och betydelse. I videon Notes, som anspelar på ett tidigare verk med samma titel, filmar Wallin en glasyta som reflekterar bilden av när hon genomför en upprepad, kort vandring och balansakt. Den återspeglade bilden (av bilden) skapar ett skyddande filter som visserligen skyler och avdramatiserar konstnärens avklädda kropp, men samtidigt förstärker bilden av utsatthet i det isolerade rum, utan insyn, som en konstnärs ateljé är. Som om vi ser något vi inte skulle se.

Wallin rör sig i ett spänningsfält mellan avsikt och intuition som påminner om vandrarens relation till kartan. Wallin prövar en alternativ berättelse om gränsen mellan det kvinnliga jaget och omvärlden, identiteten och yrkesrollen och den eviga vandringen däremellan.

Text: Pia Kristoffersson

www.anneliewallin.se

 

 

Annelie Wallin

Dark Time

Jag gräver. © Annelie Wallin 2011.

Annelie Wallin

28.10 – 15.11 2011

ons-fre 12-18
lö-sö 12-16

Hur stort är den enskilda individens handlingsutrymme i samhället? Hur mycket plats får man ta i det offentliga rummet, och finns det inte tusentals ytor av ogräs, skrot och grus i stadsmiljöns randområden som bara väntar på ett bättre öde i form av odlingar med ätbara grönsaker och vackra blommor? Wallin tar växterna till hjälp i en serie filmade guerillaplanteringar, för att undersöka var gränsen går mellan välvilliga bidrag för allas bästa och privata initiativ på andras bekostnad.

Annelie Wallins utställning på galleri ID:I kretsar kring begrepp som
ägande, makt, individens frihet och kollektivt ansvar. Tillsammans med filmerna visar Wallin även två skulpturala verk där guerillaverksamheten tränger in i den privata sfärens tevetittande och där paprikaplantor hejdlöst förökar sig i byrålådor och i tv-fåtöljens skumgummibotten.

Annelie Wallin är utbildad på Kungl. Konsthögskolan (1989-94) och gör sin
tredje utställning på galleri ID:I. För mer information se:
www.anneliewallin.se

Annelie Wallin

KICK Off 2009
”KICK Off” © Annelie Wallin 2009.

Vernissage:
fredagen 30/1
kl 17-20

 

Utställningen pågår
tom15/2

Öppettider:

ons-fre 12-18
lö-sö 12-16

När är nånting färdigt, var börjar och slutar ett konstverk, eller för den delen ett träd, en tanke eller en stad? I vilket ögonblick blir en samling träpinnar till en skulptur och är de fortfarande ett verk fast konstnären sparkat sönder det, eller är själva sparken en del av verket? I Wallins videofilmer ”KICK Off” och ”Brottning” på ID:I galleri händer just detta, en skulptur plockas isär av konstnären men verket, eller dess beståndsdelar, ger inte upp utan lever vidare i en oklar relation till sin skapare. Det attackerar, rymmer och smyger på konstnären för att åter igen förstöras.

Annelie Wallin har gjort flera verk som på ett eller annat sätt handlar om sin egen tillblivelse. Som ”Kalender 2006” där verket består av konstnärens tillverkning av verket, eller som här, där Wallins fysiska närkamp med en skulptur skildras i videoformat. Tydlig i videon är också den ambivalens man som konstnär kan känna inför sin egen verksamhet. Vem styr egentligen vem? Här möts viljan och slumpen, det som var nödvändigt att göra och de misstag som begicks.

Med i utställningen finns även tre skulpturer i vax och brons där Wallin låter själva materialiteten beskriva en process. Ett slags tripp trap trull där det en gång flytande bronset i ”Nystan.01” har stelnat i en form som kan liknas vid en stor spänstig knut av ett formfast material. I de andra knutarna av vax har formen punkterats och de metalliska rören man tyckte sig se tidigare har säckat ihop som slappa slangar i upplösning. Gjutprocessen är i sig en transformering där ett material blir ett annat och hela utställningen antyder en cirkelrörelse där verk skapas och förstörs och ny konst uppstår i det som blev kvar, precis som ett material kan hettas upp, formas, stelna och formas om igen.

Varmt Välkomna!

 

www.anneliewallin.se