Alla inlägg av Alex

Johanna Schartau, LONDON CALLING

[slideshow_deploy id=’765′]

LONDON CALLING

Johanna Schartau

30 september – 23 oktober

Öppning och vernissage fredag den 30 september 17-20.

Den personliga historien fungerar ofta som utgångs punkt i Johanna Schartaus arbeten. I filmprojektet Farmor Ruth och hennes döttrar (2014) närmade sig Schartau sin släkts historia och lät farmoderns liv och tragiska livsöde komma ut i ljuset. Schartau betraktar berättelserna ur hennes egen bakgrund i sitt tidsmässiga sammanhang, i ljuset av normer och samhällspolitiska strömningar. Farmoderns öde var också ett kvinnohistoriskt öde

I utställningen London Calling, som inte oväntat refererar till The Clashs klassiska dubbelalbum från 1979, bygger Schartau ett collage av minnen från en fyra månader lång vistelse i London, där hon gick på konstskola och närdes av en ung människas längtan efter att vara fri och att göra något nytt. Året var 1986 och staden bär tydliga spår av Thatcherismens marknadsliberala och konservativa politik. Proteströrelsen grodde och inom populärkulturen och musiken fanns en stark energi och ett utbrett, vitalt politiskt engagemang. I punkens London, med ikoner som Nina Hagen och en ytterst begränsad ekonomi, bodde Schartau i squats (ockuperade hus) i en tid då squattingrörelsen var ett utbrett samhällsfenomen.

I spelet Squatopoly utgörs spelplanen av centrala London på 80-talet där Schartau förenar personliga minnen och Monopolets kapitalistiska drivkraft. Istället för att köpa fastigheter, går spelaren på konstskola, ockuperar hus eller går till arbetsförmedlingen för att erövra ett extraknäck. Squatopolys regelverk vänder upp och ner på den klassiska speldramaturgin och de ekonomiska systemen – ett antimonopol i husockupationens tecken, där spelarna får fastigheter gratis och förutsättningen för att vinna är att lyckas göra av med alla sina pengar.

I utställningen kan besökaren provspela Squatopoly, som också finns till försäljning i galleriet i en begränsad upplaga. Som en förlängning av det analoga brädspelet finns också en digital plattform där Schartau kontinuerligt publicerar personlig dokumentation från ett London då och nu www.facebook.com/Squattopoly och under arbete är också en interaktiv onlineberättelse med text/röst, stillbilder och rörliga bilder med minnesfragment från samma tid.

Schartaus vistelse i London fick ett personligt dramatiskt slut efter att hon drabbades av en psykos som efter hemkomsten till Sverige innebar tio månaders inskrivning vid Beckomberga mentalsjukhus – ett område som, ironiskt nog, idag uteslutande utgörs av bostadsrätter för välbeställda.

 Pia Kristoffersson

www.johannaschartau.se

PRESSBILD

Albin Karlsson Serpentin

[slideshow_deploy id=’744′]

Serpentin

Installation av Albin Karlsson

Öppettider: söndag till söndag: 18-22 till och med 18/9

Samma kväll är det vernissage på hangmenProjects, Ringvägen 86, hörnet Vetegatan, ingång från gården (grupputställningen Death of Ceramics) www.hangmenprojects.com samt Anja Carr (NO), Candyland, Gotlandsgatan76, www.candyland.se, http://www.steinslandberliner.com/

PRESSBILD

Albin,karlsson,Serpentin

 

Art Athena Plattform projects 26-29 may.

[slideshow_deploy id=’723′]

ID:I galleri

 Art Athena Plattform projects 26-29 may.

Director; Artemis Potamianou.

10 av galleriets medlemmar, som var och en hade bidragit med en bild var under temat:

Är du en Europé i så fall varför? 
Den Europeiska identiteten bygger på en stolt tradition av demokrati och humanism, dessa idéer uppfattar vi som centrala för vår identitet och det är utifrån dessa perspektiv vi ser på och agerar utifrån gentemot omvärlden. Vad vi ofta glömmer är att dessa ideal är villkorade och bygger på en exkludering, i varierande grad, av exempelvis kvinnor, homosexuella eller för den delen en generell den Andre. Vi glömmer gärna också att det europeiska kulturarvet även inkluderar ett antal ismer, såsom nazismen och kolonialismen.
Bilderna printades med Digital Print, varje bild fick sitta kvar på sin rulle och dessa hängdes sedan upp i en lina i vår monter. Det blev en mycket inspirerande och vacker installation. Många kommenterade den ovanliga upphängningen.

Throwing Out A Baby, Examensutställning, Umeå konsthögskola

[slideshow_deploy id=’689′]

Throwing Out A Baby

Vernissage: Onsdag 25/5 17-22,

Finissage: lördag 18-21

Öppettider: Torsdag till lördag: 12-18

Efter avslutad examensutställning visar detta årets kandidatlever på Umeå konsthögskola individuella verk i en satellitutställning på Galleri ID:I i Stockholm. 

Satellitutställningen har såväl som den föregående examensutställningen namnet Throwing out a Baby.

Två kataloger kommer finnas till försäljning, en från examensutställningen i Umeå samt en katalog som presenterar tidigare verk gjorda av eleverna under studietiden. Eventuell försäljning av verk sker via avtal med konstnären i fråga.

Nyutexaminerade konstnärer:

Gabriella Novak

Josefin Hildor

Nils Ekman

Linda Sestrajcic

Hampus Forss

Sofia Pettersson

Alexander Creutz

Teo Nilson

Johan Wiman Engqvist

Ida-Johanna Lundqvist

Theodora Ekholm

Henrik Jonsson

Sara Annsofidotter

Stina Johansson

Olivia Pettersson Fleur

Välkomna!

PRESSBILD

Kandidater-1

Mona Petersson/Marika Sanaksenaho

[slideshow_deploy id=’660′]

Mona Petersson och Marika Sanaksenaho

Vernissage 29 april kl 17-20

Mona Petersson

Tallen är en av grundarna till vår välfärd och det historiskt viktigaste trädslaget inom 
skogsindustrin. I utställningen Örat mot marken ställer Mona Petersson frågor om landskapet 
i skogen. Vad finns under en föryngringsyta under det deformerade kartlösta fältet? Under odlingslandskapet för de barrotade tallplantorna odlade i Tyskland? Innanför skogen.Örat mot marken under ett kalhygge

Mona Petersson visar stora broderier på galon, små fröhögar, väggtext, objekt och skogens guld.

I den kommande utställningen Örat mot marken fortsätter Mona Petersson att beskriva, 
ifrågasätta och gestalta olika perspektiv utifrån en miljöproblematik som i de tidigare fyra 
utställningar på ID:I i exempel som Den lilla harens tass och Den lilla harens bett.

I Mona Peterssons arbeten ses en koppling mellan de olika synsätt som präglar människans 
förhållande till naturen som i väggcollaget Solen den skiner på Liljevalchs Vårsalong, ett 
platsspecifikt verk om biologisk mångfald och rödlistning kopplat till kärnvapenprov. 
En röd tråd återfinns i frågor kring våra samhällens utsatthet och sårbarhet och i förlängningen 
våra behov av skydd, säkerhet och överlevnad som i Mot Naturen på Ystad konstmuseum och 
Göteborgs konstmuseum, två olika installationer om de globala odlingslandskap som växer fram 
där utsädets DNA programmeras till sterilitet. Ett expanderande odlingssystem under epitet terminatorteknologin.

Mona Petersson begrundar, frågar, dokumenterar, visar demonstrerar ibland litet skevt
leende och lågmält, någon hotad art, men förr eller senare når vi tillsammans med henne 
de skärande kanterna. Men glöm då inte den absurda humorn i detta tilltag. Mona Petersson 
lägger märke till sårytan i den minsta vardagliga händelsen, hon rör vid den med fingrarna, 
hennes konst är mycket fysisk och handlar om sådant vi egentligen alla hört, sett eller läst om; 
men alltför gärna glömt bort”.

Thomas Millroth

Marika Sanaksenaho

rite de passage

Marika Sanaksenaho visar videon rite de passage. Hon intresserar sig för de maktordningar som skapas och omförhandlas i relationer mellan vuxna och barn.

Min praktik befinner sig i skärningspunkten mellan samtidskonst och pedagogik. Arbetet är relationellt och performativt, med dialog som innehåll och metod. Dialog som handling, med voyeuristisk och transformativ potential.

Marika Sanaksenaho […] tilldelas stipendiet till Mona Ljungblads minne för ett stort mod och en flödande idérikedom. Hennes konst är konceptuellt spännande, humoristisk och avväpnande. Vi vill hedra Marika för att hon infiltrerar privatliv såväl som arbetsliv och för att hon skapar djupt personliga berättelser som berör många.

Katarina Jönsson Norling Ordförande Konstnärernas Riksorganisation