Stefan Uhlinder

Stefan Uhlinder
på ID:I, Tjärhovsgatan 19
Vernissage lördag 1februari kl 13 – 17
Utställningen pågår t o m söndag 16 februari

Stefan Uhlinder
Född och verksam i Stockholm.
Utbildad på Valands konsthögskola, Göteborg och
på konsthögskolan i Berlin.

Stefan Uhlinder är en konstnär som arbetar långsamt och som hela tiden ifrågasätter sina egna konventioner.

I Stockholm har han sedan mitten av 90-talet gjort följande soloutställningar:
Olle Olssonhuset, 1995 (tillsammans med Helen Billgren),
”Under Tiden”, Matts Leiderstams atelje, 1996.
Under våren/hösten 1997 var Uhlinder IASPIS-stipendiat med projektet ”Hotell” där hans
figurativa rumsliga måleri omsattes till större tredimensionella objekt som sedan ställdes ut på
IASPIS galleriet 1998 och på Arkitekturhögskolan 2002.

Från år 2000 har S.U. varit verksam som lärare i måleri på Birkagårdens konstlinje. Sedan ett par år har
Uhlinder arbetat på en ny serie av målningar. Ett urval av dess visas på ID:I.

Pär Broman

Pär Broman
på ID:I, Tjärhovsgatan 19
Vernissage lördag 11 januari 13.00 – 17.00
Utställningen pågår t o m 26 januari

La Grand Mère
Bilden på kvinnan togs i Örebro den 23 mars 1999. Hon var inte riktigt klar över vem som tog bilden eller varför. Osäkerheten inför situationen gjorde att hon förlorade sig alltmer bort. Hon kanske inte skulle leva så mycket längre. Döden skulle ha inneburit förflyttning i ytterligare en dimension. Redan tio år tidigare hade hon nämnt att hon lika gärna kunde dö.
Det är ett porträtt av någon som bef inner sig på gränsen till något annat.

Våren 2000 skulle bilden av henne visas, utan att hon blev tillfrågad. Ingen skulle då vara säker på om hon levde eller var död. Hösten 2000 figurerade hon i Ord&Bild som Det Halvdöda Spöket. Vintern 2001 hängde hon i Göteborg utan att dö. Nu hänger hon på Tjärhovsgatan, på Id:i.

Det är ingen som vill att hon ska dö. Det är hon som provocerar. Det är något i livet som hon inte har rett ut. Hon är nästan död och vet inget av det här så vem skulle kunna provoceras? Eller så är hon död och då vet ingen var hon är.

Ils des mortes
Paradise Beach 13/5 1999. Bilden av paradiset, dödens ö, det är vad mormor ser. Där är stranden alltid krattad. Man har ett gult plastarmband och då är allt inkluderat, mat, dryck, betjäning. Allting är perfekt, alltid.
Det lustiga är att man kan höra tandagnisslan från helvetet, det ingår i bilden.
Pär Broman Stockholm december 2002

galleri

Scroll Up